Här var det tomt på varor
Fyll varukorgen under veckan, så blir det mindre jobb när det är dags att beställa.
Lax, lamm, köttbullar och sill med olika smaker. Oavsett om du föredrar en buffé eller en middag så tipsar vi här om goda recept som passar tillfället under påsken. Vi har också djupdykt i påskmatens historia. Foto: Sam Britz
Påskmat till buffé
En läcker buffé är härligt att servera på påsk och går lätt att variera så det finns rätter som faller alla i smaken. Det går även enkelt att anpassa en buffé beroende på hur många det är som ska äta. Vad man väljer att ha på sin påskbuffé är såklart upp till var och en, men ha gärna i åtanke att rätterna ska harmonisera med varandra. Det kan också vara bra, om inte annat för planeringen, att servera både kalla och varma rätter. Sedan är primörer alltid ett trevligt inslag på påskbuffén. Här kan du enkelt beräkna mängden till din buffé.
Påsken har många dagar så en påskmiddag hinns definitivt med. Och vad är mer givet än lamm till en klassisk påskmiddag? En lättare förrätt med grön sparris och pocherat ägg ger en härlig start på middagen. Testa sedan detta recept på lammkotletter med en yoghurt- och myntasås, servera med en klassisk krämig potatisgratäng. Avsluta middagen med en påsktårta-extra allt - för vem kan tacka nej till seg browniebotten, ljuvlig chokladtryffel och påskgodis?
Om man vill ha en mer modern påskmiddag är fisk och skaldjur the way to go. Kicka igång påskmiddagen med en cheesecake med löjrom och räkor. Till varmrätt passar en saffransbakad lax med fänkål toppen, servera med rostad färskpotatis och krispig dillgurka. Avsluta middagen med en pavlova med frisk lemoncurdgrädde och färska bär.
Barn kanske inte kastar sig över årets sillexperiment, så för att ordna en påskmiddag som uppskattas av barn får man såklart gå mer back to basics. Köttbullar och prinskorv går alltid hem hos både små och stora barn. För de lite större barnen kan det även vara roligt att få testa andra rätter, så som en klassisk sill, skagenröra och rökiga laxkuber.
Om någon eller flera i sällskapet äter vegansk eller vegetarisk kost ska det naturligtvis finnas goda rätter som passar dem på påskbordet. Servera exempelvis smakrika citron- och örtbiffar, paj med morötter och fetaost och vegetariska sillar. Efterrätten peach melba med kokosgrädde, vegansk maräng och kanderade pistagenötter sätter pricken över i på påskbuffén. En del av de vegetariska recepten nedan kan dessutom enkelt ändras så det även passar veganer.
Vad vore påsken utan sötsaker? Gör ett dignande buffébord med smarriga efterrätter eller bestäm dig för en (om du kan). För ett riktigt påsktema kan du göra chokladägg som fylls med vit chokladmousse och toppas med passionsfruktscurd, och fågelbon gjorda av choklad, salta pinnar och godisägg. Annars passar en pistagemarängtårta eller vegansk rawfoodtårta med passionsfrukt utmärkt som påskdessert.
Idag är vi vana vid att se stora påskbufféer dukas upp med ägg i mängder, lax, sill och andra läckerheter. Men förr var det inte alls samma festmåltid som serverades under påsken. Det hade gått lång tid från dess att skörden och slakten ägt rum, och därför hade man inte mycket mat kvar i hushållen. Påskfirandet var därför väldigt återhållsamt.
Det var inte förrän efter första världskriget som man började fira påsken med mer mat och dryck, och påskbordet började ta form så som vi är vana vid idag.
På 1800-talet var det tradition att äta salt fisk på långfredagen. Det dukades fram salt sill och gravlax, och även ibland salt laxrygg. Att man åt salt fisk liknades vid Jesus lidande på korset. I borgerliga hem serverades ofta en korint- eller kaprissås till fisken. På Öland var det tradition att äta sillpudding den här dagen.
På påskafton var maten lite festligare. Då åt man ofta rökt lax, och längs med kusterna var det inte ovanligt att man serverades rökt kolja och rökt sik. I Värmland var det tradition att tillaga en rätt med saltad svinmage som man fyllde med korngryn, innan man sydde ihop och kokade den.
Påsken blir modern
Med industrialismen som skedde i Sverige under 1800-talet så påverkades även påsken, och den tog ytterligare ett kliv mot hur vi känner igen högtiden idag. Påsken började förknippas med färgen gult. Man färgade hönsfjädrar gula till sitt påskris och traditionen med att skicka påskkort till nära och kära tog fart under 1890-talet, med inspiration från julkorten. Färdiga påskkort gick att köpa i butik, men det var även under denna tid som man började rita sina påskhälsningar själv i form av färgglada teckningar. Teckningarna delade man sedan ut till grannar i hopp om att få sötsaker i gengäld, inte sällan var man utklädd till en påskkärring eller påskgubbe. Men även om sötsaker fanns under påsken redan då var det inte förrän i slutet av 1900-talet det blev verkligt populärt med choklad och andra karameller till påsk. Påskgodiset fick sin boom i samband med att försäljningen av lösgodis blev tillåtet 1984.
Något annat som är väldigt populärt på dagens påskbord är lamm, något som är en väldigt ny tradition. Numera finns det svenskt lamm att köpa vid påsk, men så har det inte alltid varit. Förr lammade nämligen fåren i början av året, vilket innebar att lammen fortfarande var så små vid påsk att det inte var någon idé att slakta dem. Istället importerade man lamm från Nya Zeeland, eftersom de ligger ungefär ett halvår före oss med uppfödningssäsongen. På senare år har det dock blivit möjligt att få svenskt lamm på påsk. Det beror på att vi med hjälp av bland annat avelskunskap och rätt inomhusbelysning har får som kan lamma före jul, och därmed kan vi ha slaktfärdiga lamm till påsk.
Förutom att många äter lamm under påsk så finns det andra råvaror vi svenskar älskar på påskbuffén. En populär efterrätt under påsk är bland annat klassiska memma. I en undersökning från 2019 som Svensk handel genomförde bad de svenskar att svara på vad de tyckte var viktigast på påskbordet. Föga förvånande kom ägg på första plats, se hela topplistan från undersökningen nedan.
Ägg - 52 procent Sill - 30 procent Lax - 18 procent Köttbullar - 17 procent Janssons frestelse - 17 procent Prinskorv - 8 procent Lamm - 8 procent
278,57 kr /kg
15,64 kr /l
387,50 kr /kg
117,17 kr /kg
24,39 kr /kg
332,92 kr /kg