Allt du vill veta om julen..och lite till!

Julmaten

En av julens bästa traditioner är för många all den goda julmaten. Men hur har det som tar plats på julbordet faktiskt hamnat där? Här berättar vi historien om varför vi dricker julmust, vilken traditionell julmat som "måste" stå på bordet i jul och visar hur du enkelt lägger in din egen sill hemma.

Psst! Missa inte vårt färdigplanerade klassiska julbord.

Så kom julskinkan till

Under självhushållets tid åt man inte så mycket annat än insaltat kött under året. Vid höstens storslakt brukade man ändå behålla en eller ett par grisar som slaktades precis innan jul. Färskt fläsk ansågs vara en stor delikatess. Julskinkan härstammar från slutet av 1800-talet, men det var främst i borgerliga miljöer den åts då. I bondesamhället hörde inte skinkan hemma. Där sparade man skinkan till sommaren och den styckades till mindre bitar. Det mesta fläsket kokades förr i tiden och det feta spadet användes exempelvis till dopp i grytan.

Enkel ättikslag

Om du vill ha en klar lag är det bara tänka 1-2-3.

Ingredienser

1 dl ättikssprit

2 dl strösocker

3 dl vatten

2 förp. inläggningssill à 420 g

Smaksättning

Gör såhär

1. Koka upp ättikssprit, strösocker och vatten. Skölj sillen och skär eventuellt i bitar.

2. Varva sillen och det du valt att smaksätta med i en väl rengjord glasburk.

3. Fyll på med lagen så den täcker allt väl. Låt stå i kylskåp minst 1 dygn före servering.

Senapssill

En av de mest klassiska varianterna av den krämiga sorten är senapssill.

Ingredienser

2 dl creme fraiche

1,5 msk dijonsenap

2 msk skånsk senap

1 krm salt

2 tsk rödvinsvinäger

1 förp. 5-minuterssill à 420 g

Gör såhär

1. Blanda alla ingredienserna till såsen. Skölj sillen och skär eventuellt i bitar.

2. Lägg i sillen i en väl rengjord glasburk och häll över den krämiga såsen så den täcker allt. Låt stå i kylskåp i minst 6 timmar före servering.

Vegetarisk sill

I takt med allt fler vill äta mer vegetariskt så har även ett vegetariskt alternativ till sill blivit allt mer populärt. Då ersätter man bara sillen mot aubergine.

Ingredienser

300 g aubergine

1 krm salt

Valfri lag eller krämig sås

Smaksättning

Gör såhär

1. Skala auberginen och skär den ca 1/2 cm tunna skivor.

2. Koka upp en kastrull med lättsaltat vatten, låt aubergineskivorna sjuda i 2-3 min. Om man kokar auberginen för länge kan den bli mosig och gå sönder.

3. Häll av vattnet och skölj aubergineskivorna i kallt vatten. Pressa sedan ut så mycket vatten ur dem som möjligt.

4. Gör din lag eller blanda ingredienserna till den krämiga såsen. Lägg i aubergineskivorna i en väl rengjord glasburk. Häll över din lag eller sås så den täcker allt. Låt stå i kylskåp några timmar innan servering.

Glöggen kom till Sverige på 1500-talet och första gången man kan se dåtidens ord för glögg i tryck är 1609 när man skriver om ”glödgat win”. En annan populär dryck som påminner om dagens glögg var ”lutendrank”. Drycken innehöll vin, kryddor och mjölk och var Erik XIVs favoritdryck. Till hans kröning 1561 bryggde man hela 210 kannor lutendrank!

Julmustens bubblande härkomst

Läskedrycksföretaget AB Roberts grundades 1910 i Örebro och hade då bland annat Roberts Julöl i sortimentet, den allra första julmusten. Försäljningen gick trögt under de första åren men i samband med det statliga alkoholmonopol som infördes i Sverige efter förbudsomröstningen 1922 sköt försäljningen av julmust i höjden.

Julmustextraktet som säljs av AB Roberts till bryggerier som exempelvis Apotekarnes är än idag väldigt hemligt. Det är bara tre personer som känner till de exakt 30-tal ingredienser som ingår i drycken.

Och för att klargöra det en gång för alla; julmust och påskmust är precis samma sak. Om du är ett fan av högtidsmusten går det faktiskt att köpa must utan säsongsbetonad etikett året om.

Tips! Missa inte våra härliga recept till glöggmyset.

Sedan 1988 utser HUI Research årets julklapp. Årets julklapp ska vara något som är aktuellt för året, den ska representera tiden vi lever i och vara något som förväntas säljas i stora antal eller summor. 

Populariteten med julklappar har under årens gång växt enormt mycket, och under 2000-talet har julhandeln under flera år slagit nya rekord där julklappar står för en stor del av omsättningen. Samtidigt, mycket i takt med att klimatkrisen blivit värre, så väljer allt fler att minska mängden julklappar. Det kan bland annat göras genom diverse julklappsspel eller något som kallas ”Secret Santa”, där exempelvis familjemedlemmarna eller en grupp vänner drar varsitt namn på de som ingår i sällskapet som man sedan ska köpa julklapp till. På det sättet behöver alla bara köpa en julklapp var, samtidigt som alla också får en julklapp var.

Svenska julklassikern som Kalle Anka och tunna smakrika pepparkakor i all ära – men julklappar är en av de traditioner som lyser starkast världen över. I bland annat Nordeuropa och Österrike öppnar vi klapparna på julafton, 24 december, men i flera länder världen över är det vanligare att julklapparna öppnas på juldagen, 25 december. Traditionellt är det jultomten som delar ut klapparna i de flesta länder.

Historiska Lucia har dock väldigt lite att göra med vårt luciafirande idag, även om hon fått namnge det. Namnet Lucia kommer av det latinska ordet lux, som betyder ljus. Lucia betyder ”den ljusa” på italienska.

Förr var den 13 december en särskilt lång dag. Dygnet räknades länge ha årets längsta och mörkaste natt, även vintersolståndet flyttades till den 22 december med kalenderreformen 1753. Enligt folktron förr var lucianatten farlig eftersom övernaturliga makter var i farten och alla djur kunde tala. För att inte råka ut för hemskheter undvek man att sova under natten, och för att inte somna åt man mat.

Ytterligare en del i formandet av nutidens luciafirande kommer från Tyskland. Där fanns för länge sedan en tradition där en flicka kläddes upp för att vara ”Christkindlein”, ett Jesusbarn med en krans med tända ljus som föreställde en gloria. I Västsverige togs traditionen sedan upp av adeln. Men istället för en flicka var det en vuxen kvinna som var klädd i vitt och hade ljus i håret, som kom med mat till gårdens folk medan de vakade. Detta ligger till grund för dagens moderna luciafirande.

En ljusprydd lucia dök först upp hos de mer välbärgade svenskarna i samhället. Hon kom tidigt på morgonen med en kaffebricka till slotten och herrgårdarna. Det tidigaste svenska luciafirandet i modern form som man vet om var 1764 på Horns boställe (ett högreståndsboställe).

Det dröjde innan luciafirandet tog fart på allvar i hela Sverige. I slutet av 1800-talet lanserade man lucia på Skansen i Stockholm, men först 1927 blev luciafirandet riktigt folkligt. Då utlyste dagstidningen Stockholms Dagblad det allra första valet av lucia. Tävlingen blev väldigt populär och många ville vara med i luciatåget. Kröningen av stadens lucia och luciatåget med hennes tärnor följdes sedan av invånarna i Stockholm, och händelsen blev något av en riksnyhet i tidningarna.

Efter detta tog det inte lång tid förrän de flesta svenska städer och större samhällen tog efter den nya traditionen. Även skolor och arbetsplatser tog efter seden. Alla ville ha sin egen lucia!

Några år efter att den moderna lucian blivit en tradition hade lucia även fått tillskott i sitt följe. I början var hon ofta nämligen ensam eller med en eller två tärnor vid sin sida. Förutom fler tärnor fick hon nu sällskap av stjärngossar, pepparkaksgubbar och tomtar. Alltså precis de figurerna vi är vana vid att se i ett luciatåg idag.

Inget annat land i Norden har samma tradition som vi, med en lucia som kommer med ljuset ett par veckor före jul. Lucia har därför blivit en julig symbol för Sverige.

Tips! Här kan du köpa ljus och luciakrona.

Så fick julgranen en plats i våra hem

När man tänker efter kan det tyckas något märkligt att vi tar in ett stort träd i huset för att pynta det med julgranskulor, ljus och glitter. Men julgranen är trots det en av svenskarnas främsta traditioner kring jul.

Innan granen hade hittat sin väg in i de svenska hemmen var det många som ställde högt kvistade granar med en granruska i toppen framför ytterdörren eller framför gården den 23 december. Den kvistade granen var ett tecken på att julefriden kommit, men det var även ett skydd mot farliga makter som man förr trodde på.

Redan i slutet på 1600-talet fanns det julgranar i Tyskland. Den första svenska julgranen man känner till fanns på herrgården Stora Sundby i Södermanland hos familjen Wrede-Sparre 1741. Granen var klädd med godsaker och ljusen var av vax, och julklapparna var redan då placerade under granen. 

Hos välbärgade familjer var granen en del i inredningen och den visade familjens dyrbara smak och estetiska sinne, man fick inspiration och tips av böcker och tidningar. Det fanns bland annat något som kallades för den ”brokiga granen”. Den pyntades med tyska prydnader i form av istappar, glaskulor och korgar och strutar fyllda med godis, leksaker, bokmärkesänglar och flaggor. Granen skulle ändå inte bara pyntas med köpta saker, utan man skulle göra sina egna prydnader också, något som var en dygd i borgerliga familjer. Bland annat klippte man ut snökristaller i vitt papper som sattes på de yttersta granspetsarna.

Julgranen blev däremot inte ett tillskott i hela landet förrän under den senare hälften av 1800-talet. I små, låga stugor hängde man granen i taket och i andra stugor fick den stå på ett bord. Om man hade en rymlig stuga med högt i tak satte man granen i en julgransfot på golvet.

Enklare, mindre granar klädde man med ätbara prydnader, så som pepparkaksfigurer, äpplen, nötter och russin. Större granar klädde man i egentillverkade girlanger av silkespapper och marknadskarameller. Om man hade råd köpte man glittergirlanger och flaggor, både svenska och utländska, för att hänga i granen. I en fattig familj kanske man bara hade råd att klä sin gran i papperstussar av brunt omslagspapper.